NODS-PERC, spelberoende SKR

NODS nämns i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstödet är ett exempel på en bedömningsmetod som bör användas för att upptäcka och uppmärksamma spelproblem samt vid utredning av missbruk eller beroende av spel om pengar. Det finns flera bedömningsinstrument som används för att upptäcka, utreda och bedöma spelproblem. Bedömningsinstrumenten skiljer sig i längd, användningsområde och förmåga att upptäcka och urskilja personer med spelproblem. Alla är utformade som frågeformulär med två eller fler svarsalternativ, där de sammantagna svaren ger en poäng som anger graden av spelproblem.

Senare började NODS användas som ett självskattningsformulär, både i forskning och inom sjukvården. Ett av de vanligaste internationella mätinstrumenten vid kliniska studier är NODS (National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling). Det har använts i flera studier för att mäta nuvarande och tidigare nivå av spelproblem i befolkningen. Det finns ingen allmänt accepterad definition av ungas spelproblem.

Bedömningsinstrumentet gäller frågor om DSM-IV-kriterierna upptagenhet, misslyckade försök att sluta och lögner för familj och vänner. Instrumentet har visat sig vara bra för att upptäcka spelproblem och att korrekt identifiera personer med spelproblem. Det har visat hög precision i att både identifiera personer med spelproblem och utesluta personer utan spelproblem. Unga har sällan hunnit få så allvarliga problem att de uppfyller kriterierna för spelproblem hos en vuxen person. Risken är därför stor att deras problem med spelande avfärdas med att unga oftare tar risker och har ett problembeteende.

National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling, NODS

Den svenska översättningen hasardspelsyndrom syftar till att det blir tydligare att definitionen avser spel om pengar och inte exempelvis datorspel. Svenska Spels forskningsråd delar ut 5 miljoner kronor varje år till forskning om spel och förebyggande åtgärder mot spelproblem. Syftet är att öka kunskapen om spelproblem och hur vi bäst förebygger problemen. Forskningscentrumet Gambling and Addictions Research Centre är ett samarbete mellan Nya Zeelands folkhälsoinstitut och tekniska universitetet i Auckland.

ASI, Addiction Severity Index, används vid kartläggning och bedömning av skadligt bruk och beroende av substanser. Till ASI finns en särskild modul, ASI-spel, som har tagits fram för att kunna kartlägga och bedöma spelproblem. ASI-spel ger en bild av de aktuella problemens omfattning, konsekvenser och behovet av hjälp. PPGM har använts i några befolkningsstudier och har visat sig ha hög precision både i förmågan att identifiera personer med spelproblem och att utesluta personer utan spelproblem.

• Korta formulär med frågor om spel kan användas för att upptäcka och utesluta eventuella spelproblem.
• Syftet är att öka kunskapen om spelproblem och hur vi bäst förebygger problemen.
• Beskrivningen av spelmönstret kan också vara ett stöd i att hantera till exempel ett återfall.

Den risken undviker man genom att använda mätinstrument som är anpassade för unga. Det korta formuläret omfattar spelandets historik och dess konsekvenser samt graden av hjälpbehov. Det är uppbyggt på samma sätt som övriga ASI-områden med skattningar på motsvarande skala. Om spelberoende konstateras efter gjord utredning är den rekommenderade behandlingen kognitiv beteendeterapi (KBT), som också kan kompletteras eller kombineras med motiverande samtal (MI). Uppföljning av fortsatta hjälpbehov kan göras med formuläret ASI Spel Uppföljning.

Olof har även tagit fram och implementerat en ny IKBT för spelproblem och Hasardspelsyndrom. Behandlingen utvecklades för att förbättra kunskapen om spelbeteenden utifrån ett kliniskt och teoretiskt perspektiv. Nedan beskriver vi de båda diagnossystemen, på Kunskapsguiden.se presenteras kriterierna för diagnoserna för allvarliga spelproblem i DSM-5 och ICD-11.

Speldagbok i https://kungaslottetofficial.com form av timeline follow-back kan användas för att visa på individens spelmönster. Den kan både bidra till att individen själv blir medveten om sitt spelbeteende och ge underlag för bedömning och planering av behandling. Beskrivningen av spelmönstret kan också vara ett stöd i att hantera till exempel ett återfall.

GDIT – ett nytt instrument för att mäta spelberoende

Båda kan användas för att kartlägga spelproblem på befolkningsnivå. Vid utredningar, bedömningar, diagnostisering och beslut om insatser fungerar bedömningsinstrument som komplement. Vid misstänkt eller konstaterat problematiskt spelande eller spelberoende (spel om pengar) används bedömningsinstrumenten NODS, PPGM, PGSI och/eller ASI Spel. Individer som kommer i kontakt med verksamheter inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten och som kan ha ett spelproblem eller beroende av spel om pengar.

Korta formulär med frågor om spel kan användas för att upptäcka och utesluta eventuella spelproblem. Flera av formulären består av ett urval av frågor tagna från längre frågeformulär. Det finns två korta varianter av NODS på svenska som båda är självskattningsformulär avsedda för screening, det vill säga för att upptäcka eventuella spelproblem. Det finns olika varianter av NODS, beroende på om man vill mäta spelproblem under den senaste månaden, senaste året eller någon gång i livet. I Socialstyrelsens behandlingsrekommendationer delas instrumenten upp i korta och långa.

Koderna i ICD-11 används för att en uppgift om diagnos ska registreras i Socialstyrelsens register. Det tar upp DSM-kriterierna upptagenhet, misslyckade försök att sluta spela, och lögner för familj och vänner.

Bedömningsinstrument fungerar också som ett viktigt underlag i kontakten med patienten eller klienten i den tidiga planeringen av behandlingen. De kan användas för att välja åtgärder på rätt nivå och för att följa upp resultatet av de åtgärder som personen fått. I texten används alternerande benämningarna instrument och frågeformulär.

Syftet är att främja forskning inom spelområdet, som ska kunna tillämpas i olika verksamheter i förebyggande syfte. Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, är en av världens största longitudinella befolkningsstudier som undersöker relationen mellan spel om pengar och hälsa. Folkhälsomyndigheten genomför studien för att stärka kunskapen om spelvanor och hälsa i Sverige. Sammanställning av bedömningen och resultatet av frågeformulären bör återkopplas till individen på ett neutralt sätt med fokus på individens egna tankar om resultatet, se Gott bemötande. Det krävs inga särskilda förkunskaper eller utbildning för att använda NODS. NODS är fritt att använda i forskning och klinisk verksamhet, men ej i kommersiell verksamhet.

De kortare formulären kan användas som screening, det vill säga för att upptäcka eventuella spelproblem. De långa varianterna av NODS kan användas som en del av en fördjupad bedömning av en persons spelproblem och för att planera eller följa upp en behandling eller annan insats. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Syftet med det korta formuläret är att ett ja-svar på någon av frågorna ska kunna peka på att det finns ett troligt spelproblem. I sådana fall bör en mer omfattande kartläggning ske med längre formulär, alternativt en strukturerad intervju. Ofta överskattar kortare bedömningsinstrument andelen personer med spelproblem, men samtidigt upptäcks de flersta personer med spelproblem.

Bedömningsinstrumentet har fått kritik för att inte upptäcka alla med spelproblem. Men det är bra på att utesluta personer som inte är problemspelare, till skillnad från PGSI. På svenska finns tre varianter av NODS med 17 frågor om symtom på spelproblem, som kan användas för självskattning eller i en intervju. Syftet med NODS är att mäta spelproblem men används även i arbetet med patienter eller klienter, till exempel för att bedöma behovet av, eller följa upp en insats.

Olof Molander – Ett nytt instrument för att mäta spelberoende och IKBT som standardvård över landet

I studien framkommer att nedstämdhet och ångest samt kaotiska livsomständigheter kan bidra till avhoppen, men även att många hoppar av behandlingar för att de upplever att de klarar sig på egen hand. Studiedeltagarna lyfter fram vikten av att vara öppen med sina problem samt stöd från anhöriga och personer med liknande erfarenheter som nycklar för att bli spelfri. Deltagarna fick svara på frågor om spelbeteende, konsekvenser av pandemin och oro kopplat till pandemin. En subgrupp på 139 deltagare besvarade även frågor under andra vågen av pandemin. I studien fann forskarna inget stöd för att ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin påverkade spelbeteenden eller spelproblem. Dock fann forskarna att spela på högriskspel var kopplat till både spelproblem och ökad spelfrekvens både under första och andra vågen av pandemin.

Det är viktigt att resultaten eller bedömningen om att en person har spelproblem förmedlas på ett respektfullt, icke-dömande och icke-konfrontativt sätt. För vissa personer kan det vara första gången de pratar om sitt spelande och sina spelproblem. För andra kan tidigare samtal om spel och spelproblem ha varit präglade av konflikt och förnekanden. Därför behöver man presentera resultatet från ett bedömningsinstrument på ett neutralt sätt och fråga efter personens egna tankar om resultaten. Frågor om spelande kan också läggas till andra kartläggnings- och bedömningsverktyg som till exempel Dokumentationssystem inom missbrukarvården, DOK, som bland annat används av Statens institutionsstyrelse, SIS. Verktyget Förutsättningar inför arbete, FIA, används av socialtjänsten i arbetet med långvariga mottagare av ekonomiskt bistånd.